Sara1

Första stunden sedan söndagmorgon kl 06.00 som jag inte är på språng. Söndagen blev en heldag på tåg och match i Eskilstuna. Var hemma runt 23 på kvällen. För att gå upp 05.45 på måndagmorgon och åka till jobbet. Efter jobbet hem käka och dra till träningen för att sedan gå och lägga sig och gå upp 05.45 igår igen och jobba mellan 7-17 och börja träna 18-19.45. Tänkte jag skulle njuta av min onsdagsmorgon men är väldigt besviken. Kunde inte somna om efter det att jag hörde mamma och pappa åka hemifrån runt 7 samt att jobbet ringde och frågade om jag kunde jobba ikväll. Ligger efter många timmar i sömn och jag vill verkligen inte jobba ikväll men känner att jag måste. Ska räkna matte på heltid i fem veckor nu snart och kommer knappt hinna jobba någonting eftersom jag har handbollen också. Behöver alla extrapengar jag kan få. Därför jobbar jag 16-21 ikväll också samt fredag 8-14 och söndag 7-20. Att jag skulle vara orolig för att inte ha jobb när jag slutade på mitt gamla kan ju vara det största skämt någonsin. Jag skulle kunna jobba dygnet runt på mitt extrajobb om jag skulle vilja. Vilket känns som att jag gör den här veckan.

Två fina pojkar i min säng. Emil min underbaraste och Jespers Max. Tror han gick in i fel rum igår för Max är den enda katten i huset som aldrig ens skulle se åt mitt håll annars. Det är bara Jespers katt och skulle Jesper flytta så skulle nog Max ta livet av sig. Väldigt konstigt att han sov hos mig?